Det finns mycket att fundera över i världen och i vardagen – hur saker fungerar och varför de fungerar så, och skulle det inte kunna vara på ett annat sätt? En del saker diskuteras i skolan, men mycket får inte plats i skolplanen. Och vem har förresten bestämt den? Varför ska man lita på sina lärare?
Ett filosofisamtal handlar inte om att lära ut vad filosofer har tänkt, utan det handlar om att tänka själv – fast tillsammans. Vi börjar med en introduktion – något som får igång tankarna och kanske introducerar ett nytt problem eller sätt att tänka. För yngre deltagare liknar det ofta en lek, som blir en ingång till att fundera över något. Kanske får de uppgiften att dela upp ett antal saker i två högar – hur gick de till väga? Var det några saker som var svåra att dela upp? Finns det andra sätt att dela upp dem på – hur många sätt? Om två sätt ger samma uppdelning, är det egentligen samma sätt? För äldre deltagare kanske det är ett klassiskt tankeexperiment de får fundera över, eller fundera över en text.
Sedan har vi en tankepaus, under vilken deltagarna får fundera över en fråga de vill diskutera. De skriver ned den och läser sedan upp den. Deltagarna röstar mellan frågorna och diskuterar den som väljs. Under samtalet hjälper jag till så att alla får höras, att argument inte går förlorade och att det finns en röd tråd i tankarna. Det är ingen debatt, utan vi försöker gemensamt komma fram till svaret på frågan – en undersökande gemenskap. En viktig beståndsdel är tolkning – att vi stannar upp samtalet och funderar över vad det som sagts egentligen betyder. Är vi säkra på att vi tänkte samma sak när vi hörde det? Det gör att det som sägs inte hör till personen som sade det, utan är något som hela gruppen arbetar med.
Vi avslutar med ett ”meta-samtal”, ibland gör vi en gemensam sammanfattning, ibland är det en reflektion över hur själva samtalet gick till, och om deltagarna vill ändra på sitt deltagande till nästa gång. Någon gång under samtalet tar vi en riktig paus och fikar.