Ibland kan man höra en person som är ointresserad av sport säga något i stil med: ”det är ju bara 22 personer som springer som dårar efter en boll”. Om man bortser från vad nu uttrycket ”ju bara” skulle betyda, så är det ju i stort sett sant. Men det personen menar med sin kommentar är att peka på bristen på meningsfullhet i aktiviteten. Vad gör sport och spel meningsfulla?
När jag var något yngre så såg jag mycket på TV-serien How I Met Your Mother. Idag har jag till viss del omvärderat den. Den har, som man säger, åldrats dåligt, eller så har jag kanske åldrats bra. Inte minst är det den obehagliga synen på sex och kvinnor som nu står ut framför allt annat. Men nu har jag hur som helst ett bibliotek av referenser i huvudet som hoppar fram emellanåt, eftersom serien ofta fångade intressanta aspekter av vardagen. Till exempel den här scenen. (Beskrivning nedan för den som inte har hörlurar.)
I scenen berättar Barney, seriens kvinnokarl (detta uttryck!), att han har använt en lista över USA:s främsta partycolleges (alltså de skolor för högre utbildning som är kända för att studenterna festar mest), tagit topp-25 och ordnat dem i ett rutnät om fem gånger fem rutor för att spela Bingo. När han ligger med en kvinna som går på ett av dessa colleges, markerar han skolan på bingobrickan. Hans kompis Ted sitter mitt emot och blir lite konfunderad av Barneys beskrivning.
Ted: Hur många är med på det här?
Barney: Nej, det är bara jag.
Ted: Så vad är poängen?
Barney: Poängen… är att få… fem i rad?
Ted: Men vad får man om du får fem i rad?
Barney: ….
Barney: ….
Barney: Man får Bingo?
Poängen med skämtet, om det nu inte framgår i skrift, är att Barney missförstår Ted (möjligtvis med avsikt). Barney verkar tro att Ted inte förstår poängen med Bingo, medan Ted egentligen refererar till att man ofta spelar med andra och att det finns någon sorts pris inblandat. Teds replik ”men vad får man om man får fem i rad?” handlar inte om att han inte förstår att man då får Bingo, utan att han undrar om det finns något pris i slutändan. Vad är poängen med att vinna om man inte vinner något?
Barney, å sin sida från sin synvinkel, tycker att frågan är obegriplig dels eftersom han ser sex som ett mål i sig och dels eftersom poängen med de flesta spel är vinnandet som sådant. Att Barney tycker att sex är värt i sig kan man ju fundera över. Det verkar till exempel egentligen inte vara njutningen som han är ute efter, utan som det framställs i serien är det sexet som sådant som han vill ha. Han ser dejtingmarknaden som ett spel, och i det spelet är ett ligg en monopol-peng. Han är bäst om han har legat med flest. Man kan förstås också kritisera skaparnas beslut av att inkludera en sådan karaktär, och man kan vidare kritisera seriens interna hantering av Barneys personlighet. Till exempel så förekommer det många (för att inte säga mängder) av repliker från de andra i serien som handlar om hur obehaglig Barney är och några avsnitt har det till och med som huvudtema – men man kan ifrågasätta om det verkligen fungerar som kritik. Avsikten med det här inlägget är dock egentligen inte kulturkritik.
Det finns två innebörder av ”poängen med ett spel”, (1) målet inom spelet, och (2) målet med att spela spelet. (1) handlar om slutmålet i spelet, vilket styr deltagarnas handlingar, medan (2) handlar om varför man spelar över huvud taget. Poängen med de flesta spel är (1) att vinna, och (2) att det är kul att spela. I spel om pengar är dessa ibland en och samma: uppnår man målet inom spelet så får man pengar, och målet med att spela spelet är att få pengar. Personer som gör denna sammanblandning när man spelar spel i sociala sammanhang (särskilt om pengar inte är inblandat) är nog inte så härliga att umgås med.
Barney, och den grupp människor som Barney representerar, har (i andras ögon åtminstone) tagit en normal del av livet och berövat den dess normala kontext och sociala sammanhang. Sex är för dessa människor, fortfarande i andras ögon, ett mål i sig och inte ett medel för att uppnå till exempel njutning eller lycka. (Notera, återigen, att Barney inte vill ha mycket sex för att han tycker att sex är skönt.) Att betrakta sex som ett mål i sig är att fetishisera det, i den ekonomiska bemärkelsen.
Däremot så gör inte Barney misstaget att blanda samman mål (1) och mål (2): när Ted frågar vad poänget med spelet är så blir han ställd, precis som jag skulle bli om jag efter att ha förklarat reglerna för Alfapet fick frågan varför man skulle vilja få högst poäng. Poängen med Barneys bingospel är att få fem i rad, men det finns inget annat syfte med att få fem i rad än att man då vinner. Därmed, vilket kanske verkar lite paradoxalt, skulle en person som spelar Barneys bingospel utan att fetishisera sex vara en mindre ”soft” spelare, eftersom den inte skulle betrakta spelandet (och försöken att vinna) som målet med att spela spelet utan istället se det spelandet leder till, som njutning eller lycka, som målet med spelet. ”Hallå, det är bara ett spel!”
Detta blir alltså bakvänt: i ett spel där vi tycker att ”monopolpengarna” är värdefulla i kraft av vad de kan innebära för oss (i detta fall njutning och lycka) blir vi de osofta spelarna, eftersom vi då inte kan skilja på pengar-som-representation-av-värde från pengar-som-värde. Barney, som ger sken av att vara hedonist och sätta njutning högst i sitt liv, är i själva verket inte alls en hedonist. Kanske är det ett skäl till varför han är obehaglig: något som vi anser ha värde i sig tycker han är värdelöst.
En dålig förlorare är inte en person som blir ledsen när hen förlorar, utan en person som tycker att det var meningslöst att spela spelet eftersom hen förlorade. Personen som säger att sport är meningslöst eftersom det är bara en massa runtspringande tomtar på en gräsplätt, förstår säkert (1)-poängen med spelet, men förstår inte vad (2)-poängen med spelet skulle vara. Antagligen skulle en sådan person nog bli en dålig förlorare om hen försökte sig på att spela, eftersom den lättaste slutsatsen att dra är att (1)-poängen med spelet också är (2)-poängen med spelet, och se det som meningslöst om hen förlorade. Och man kan ju bara föreställa sig vad en sådan person skulle säga om att spela Bingo.